shoeporn

Redan när jag var kaxiga ett och ett halvt år, tyckte blöja var guds gåva till mänskligheten och nyss hade lärt mig använda benen något sånär - gillade jag att öva att pussas med grannkillarna. Markus och Mattias. Vi hängde ihop som ler och långhalm alla tre. Markus och jag släppte bomben att vi skulle gifta oss i tre-års åldern på mitt kalas och vi bytte best frienshalsband när det begav sig. Han var min allra bästa vän och på nyårsnatten 2000 satt vi ihopkrupna i samma fotölj och var livrädda framför scream, så vi var tvugna att spela fia med knuff halva natten för att våga sova.


Men min första kärlek var varken Markus eller Mattias utan en Joachim.
Jag var tretton år och gick i sjuan. Linda var en av mina bästa vänner, ihop med en av hans kompisar och de gick i samma klass. Jag var ett år yngre och förstod ganska snabbt att hon tyckte det vore super om vi blev ihop så vi kunde hänga alla fyra.


Han skulle följa mig till bussen en kväll och precis innan jag skulle gå på fick jag en puss och tusen fjärilar i magen. Jag minns att jag blev så förvånad över känslan, att jag inte förstod förrän då att jag tyckte om honom så mycket.
Vi var ihop otroligt länge till allas förvåning, för när man var tretton år så var vecko-förhållanden vardagsmat. Enda in till tvåan på gymnasiet. Det tog slut och det var hemskt. Det gjorde så otroligt ont. Jag tror det är då man vet att man var kär, när det gör så ont och man gråter salt på kudden i flera veckor oavsett om man blev dumpad eller dumpade.


Jag tror första kärleken är speciell för alla. Den finns liksom kvar där, och med åren så suddar man gärna bort allt det dåliga som fanns och förskönar minnet, så att man knappt minns varför det tog slut. Lappar i fickan, klumpiga kyssar och pirriga sms. Första kärleken.